Tack för att ni finns för en när man tror att man inte har några vänner....
Orden som står ovanför skrev jag i ett inlägg i fredags.
Har fått höra att det finns några som blivit sårade av dessa ord.
Det var inte min mening överhuvudtaget.
Kan förklara,
eftersom dom tydligen inte vad det innebär att ha gått in i väggen.
Man tror inte att man har några vänner. Man VET innerst inne att man har många vänner, men ens mående, ens depression, ens ånger gör att man inte har några vänner.
Det är som om man har den gode på ena axeln & den onde på andra axeln.
Den gode säger; där, där är dina vänner, dom älskar dig & vill dig väl.
Den onde säger; där, där är dina ovänner, dom gillar dig inte, dom pratar skit om dig, dom skrattar åt dig.
En mående kan ändras som en blixt, som en ridå eller dylikt.
En gång gick jag på Maxi. Det kändes utmärkt tills, jag kom till portalen mellan kläder & hygien. Där var det som en ridå som föll ner. Jag skakade, kändes som om en person var 3 stycken, väggarna kröp mot mig. En annan gång så gick jag vid glassdiskarna, där förökade sig alla kunderna som kaniner, fort som en lavin. Jag fick ta mig mot kassorna där fick jag försöka ta kassorna som en vägg att "trycka" mig mot.
Idag började jag på buggkurs. Det var mycket folk. Det gick bra. Men det visste jag inte. Kunde egentligen ha varit åt andra hållet.
Jag har en underbar syssling med pojkvän som bjöd mig & Leo på badhuset + fika idag.
Det funkade bra när jag/vi var i vattnet. Men så fort vi skulle gå upp eller i duschen så hade jag det jobbigt.
Det syns nämligen utanpå att någon mår dåligt.
Kan man ta sig ut & röra på sig, handla mm så är det bara bra.
Man måste göra sånt.
Man kanske inte kan jobba. Det kanske blir för mycket. Där måste man oftast stå på "samma" ställe/maskin hela dagen. Där kan man inte bara åka hem & "lägga/gömma" sig, när som helst.
Så nej, jag tror INTE att jag är UTAN vänner.
Jag VET att jag HAR vänner.
